KROPPSFORMER

När en ställer upp mina designs av A.J.s karaktärer sida vid sida märks det att de alla ser olika ut. Jag menar inte bara att de har unika frisyrer och klädstilar. Utöver dessa detaljer har varje person en unik grund: deras kroppsform. 

Inom teckning talas det mycket om att skapa unika ansikten. Det finns enskilda guider till hur en ska rita näsor, munnar, hår, huvuden, och kanske framförallt den manga-intresserades bästa vän: ögonen, fönstren in till själen. Allt detta är riktigt nyttigt att lära sig. Ansikten är hur vi känner igen våra medmänniskor och de kan varieras in i oändligheten.

Samma sak gäller kroppar. 

Medan jag genom åren har hittat fler guider till hur en designar olika kroppstyper känns det som om böcker och lektioner i konst ger nybörjare målet att få till två ”genomsnittliga” kroppar; en maskulin och en feminin, båda av medellängd, medelvikt och med lite muskler. Överlag verkar olika typer/genrer av tecknade serier ha fastställt kroppsformer som ”passar” ALLA deras karaktärer. ”One size fits all”. (Ett tydligt exempel är superhjälteserier, där stora muskler och noll procent fett ofta är majoritet.)

Enligt mig blev mitt sinne för anatomi inte bra förrän jag bestämde mig för att förstå hur muskler, fett, ben, och längden och mängden av dem påverkar hur folk ser ut. Breda axlar, smala armar, korta ben, stora magar, små händer, stora fötter och så vidare — alla variationer är naturliga för människoformen, så jag blev duktigare av att kunna rita fler och fler av dem.

Varför välja att variera påhittade karaktärers kroppar? 

I västerländsk animation finns idén om silhuetten. Den går ut på att om du kan fylla i din grupp med karaktärer helt i svart och fortfarande skilja på dem (via längd, bredd, form, osv. istället för ytliga detaljer som färger och mönster) så har du lyckats designa en grupp som lätt igenkänd, även på avstånd. De kommer då stå ut i folks minnen. Deras personligheter och relationer kommer förstärkas av den synliga kontrasten. (Detta syns tydligast i cartoons, som av naturen är överdrivna. T.ex. Steven Universe och Svampbob Fyrkant.)

Det är lättast att lära sig olika kroppsformer genom att studera olika kroppar i verkligheten. Det finns också gott om hemsidor med referensbilder, oavsett vilken kroppstyp du försöker lära dig.

Vi kan t.ex. se hur kontrasterande utseenden i De Levandes Bok förstärker personlighet hos Misty (vänster), Celina (mitten) och Angie (höger). 

Misty är kort (faktiskt den kortare av människorna!) och kurvig med spralligt kroppsspråk. Celina tar plats, är redig och utåtriktad, vilket utstrålas i hennes självsäkra, stadiga hållning och breda och muskulösa kropp. (För övrigt gick jag medvetet emot stereotypen att luftmagiker ska vara små och nätta, bara för att jag kände för det! :) A.J. bad mig då att inspireras av hockeytjejer.) Angie däremot, tar knappt plats för att hon är blyg och inåtriktad, och det ville jag visa med mjukt kroppspråk utan stora gester och en jämn figur utan stora kurvor. T.o.m. när Angie simmar håller hon lemmarna tätt intill sig.

Sanningen är att ingen kroppstyp passar ALLA karaktärer. Verkliga människor är för olika för det.One size does not fit all.” Personligen tycker jag det är roligare när en grupp påhittade personer ser lika olika ut som de är i personlighet.

God Fortsättning på er alla, och ett Gott Nytt År!
/Sonja

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln